Statsvetenskapliga föreningen

Statsvetenskapliga föreningen rf. har som mål att främja statsvetenskaplig forskning och intresset för statsvetenskapliga frågor i Finland. Statsvetenskapliga föreningen är även aktiv i internationell statsvetenskaplig verksamhet. Föreningens förverkligar målen genom publicering av statsvetenskaplig forskning och organisering av föredrags- och diskussionsevenemang. Early Scholars Network (ESN) är ett nätverk som sammanför forskare inom studiet av politik som befinner sig i karriärens inledningsskede.

Statsvetenskapliga föreningen grundades 25. november 1935.

Föreningen är ansvarig publicerare av Politiikka-tidningen och Politiikasta-nätsidan samt Pro et Contra bokserien.

Statsvetardagarna 2025

Statsvetenskapliga föreningens viktigaste årliga vetenskapliga evenemang, Statsvetardagarna, kommer att hållas vid Lapplands universitet den 14–16 april 2025.

Temat för år 2025, ”Jord- och atmosfärvärldarnas politik”, ligger till grund för årets Statsvetardagar i en värld där planetens gränser och bärkraft redan har nåtts. I en tid av omfattande miljöförstörelse, klimatförändringar, artutrotning och föroreningar kan politiskt tänkande, teori, handling och beslutsfattande inte längre ses som åtskilda från klimat, miljö- och biodiversitetsfrågor. När jorden och atmosfären genomgår stora förändringar, måste också det politiska tänkandet söka nya vägar: det är nu viktigare än någonsin att överge människocentrerad världsbild, erkänna vårt ekologiska ömsesidiga beroende och fokusera på konkreta åtgärder. Idag gör naturens processer mer politik än någon annan aktör – klimatkrisen omformar samhällen, vare sig vi vill det eller inte.

Temat uppmanar forskare till att ifrågasätta disciplinens grundantaganden och överväga vad statsvetenskapens centrala frågor och begrepp – som gemenskaper, samhällen, mänsklig verksamhet, rättvisa, det goda livet och ”miljön” – kan innebära idag och i framtiden. Utöver ekosystem, artmångfald, relationella perspektiv och politisk ekologi kan ”Jord- och atmosfärvärldarnas politik” även omfatta andra typer av världar och existentiella dimensioner. Dessa kan handla om ontologiska och epistemologiska världar inom statsvetenskap, den sociala och politiska polariseringen samt fragmenteringen av vår kunskap, våra sätt att förstå och expertisens roll.

Vi välkomnar förslag på arbetsgrupper där jord- och atmosfärvärldarnas politik granskas och utforskas från olika perspektiv och utgångspunkter. Dessutom välkomnar vi förslag till arbetsgrupper från alla områden inom vår disciplin. Vi välkomnar också förslag som överskrider disciplingränser, forskningsprojekt och universitetsgränser.

För mer information: ptpaivat2025@ulapland.fi

Nyheter

19. December 2024
Arbetsgruppsinbjudan för Statsvetardagarna 2025 har publicerats! Deadline 15.1.2024

Senaste

Politiikasta.fi

  • Politiikasta-toimitus vetäytyy joulutauolle. Palaamme jälleen uusien julkaisujen äärelle loppiaisen jälkeen. Julkaisu Rauhallista joulua! ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
  • Kaupalliset somevaikuttajat ovat astuneet kansainvälisen turvallisuuden alueelle uusina toimijoina. Julkaisu Pehmeää militarismia ja moniäänisyyttä turpo-keskusteluun – Somevaikuttajat kansallisen turvallisuuden ytimessä ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
  • Ekonomistit ovat ideoiden vartijoina tärkeässä roolissa, kun vallitsevat politiikkaideat määrittävät millaiseksi käytännön politiikka muodostuu. Julkaisu Mahtuvatko missiot ja kestävyyssiirtymä ekonomistien ajattelun rajoihin? ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
  • Ranskalaisfilosofi Didier Eribonin nousu työväenluokasta kansainvälisesti tunnetuksi kirjailijaksi voisi olla tuttu rääsyistä rikkauteen -tarina. Julkaisu Kirja-arvio: Työväenluokan muodonmuutos ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
  • Ensimmäisessä yleistajuisessa tietokirjassaan Judith Butler osallistuu ajankohtaisiin keskusteluihin gender-käsitteen herättämästä poliittisesta vastustuksesta ja sukupuolen sosiaalisesta ja juridisesta itsemäärittelystä. Julkaisu Kirja-arvio: Pelkääkö Judith Butler tilintekoa? ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.

Tidningen Politiikka

  • Tillit till andra människor är grundläggande för den sociala sammanhållningen. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter ofta uppvisar lägre nivåer av generaliserat förtroende. Emellertid har den svenskspråkiga befolkningen i Finland framstått som en avvikelse från det förväntade mönstret, där forskning visat att denna grupp uppvisar högre nivåer av generaliserat förtroende jämfört med finskspråkiga. Vidare […]
  • Unkari on ollut kansainvälisen politiikan huomion keskipisteessä jo yli vuosikymmenen: syy on yksinkertainen. Hävittyään yhdet vaalit traumaattisesti Viktor Orbánin Fidesz-puolue tullessaan uudelleenvalituksi vuonna 2010 on ollut vallassa yhtäjaksoisesti kohta viisitoista vuotta. Kirjoittaessani tätä Trumpin uudelleenvalinnan jälkeen marraskuussa 2024, on selvää, miksi Unkarin politiikkaan pitäisi perehtyä. Toisaalta on hyvä tietää, mitä tapahtui vuoden 2010 jälkeen, miten […]
  • On laajasti oletettu, että kun populistinen puolue liittyy koalitiohallitukseen, tapahtuu muutosprosessi, jossa puolueen toiminta sekä retoriikka niin kutsutusti valtavirtaistuu ja maltillistuu. Empiirisiä tutkimuksia, joissa tarkasteltaisiin hallitusvastuun vaikutusta populististen puolueiden puheisiin, on kuitenkin rajallisesti. Lisäksi aikaisempi tutkimus on pääasiassa keskittynyt oikeistopopulisteihin. Tutkimusta ei ole siitä, miten muut puolueet, joita ei yleensä luokitella populistisiksi, voivat käyttää tai […]
  • Pääkirjoitus 4/24
  • Daniel Innerarity on maailman johtavia demokratian ja tietoyhteiskunnan välisen suhteen analyytikkoja. Hän toimii tekoälyn ja demokratiatutkimuksen oppituolin haltijana Euroopan yliopistoinstituutissa sekä poliittisen ja yhteiskuntafilosofian professorina Baskimaan yliopistossa. Hänen englanninkielisiä teoksiaan ovat The Democracy of Knowledge (2015), Democracy in Europe: A Political Philosophy of the EU (2018) ja Politics in the Times of Indignation (2019). Oheinen […]