Statsvetenskapliga föreningen rf. har som mål att främja statsvetenskaplig forskning och intresset för statsvetenskapliga frågor i Finland. Statsvetenskapliga föreningen är även aktiv i internationell statsvetenskaplig verksamhet. Föreningens förverkligar målen genom publicering av statsvetenskaplig forskning och organisering av föredrags- och diskussionsevenemang. Early Scholars Network (ESN) är ett nätverk som sammanför forskare inom studiet av politik som befinner sig i karriärens inledningsskede.
Statsvetenskapliga föreningen grundades 25. november 1935.
Föreningen är ansvarig publicerare av Politiikka-tidningen och Politiikasta-nätsidan samt Pro et Contra bokserien.
Statsvetardagarna 2025
Statsvetenskapliga föreningens viktigaste årliga vetenskapliga evenemang, Statsvetardagarna, kommer att hållas vid Lapplands universitet den 14–16 april 2025.
Temat för år 2025, ”Jord- och atmosfärvärldarnas politik”, ligger till grund för årets Statsvetardagar i en värld där planetens gränser och bärkraft redan har nåtts. I en tid av omfattande miljöförstörelse, klimatförändringar, artutrotning och föroreningar kan politiskt tänkande, teori, handling och beslutsfattande inte längre ses som åtskilda från klimat, miljö- och biodiversitetsfrågor. När jorden och atmosfären genomgår stora förändringar, måste också det politiska tänkandet söka nya vägar: det är nu viktigare än någonsin att överge människocentrerad världsbild, erkänna vårt ekologiska ömsesidiga beroende och fokusera på konkreta åtgärder. Idag gör naturens processer mer politik än någon annan aktör – klimatkrisen omformar samhällen, vare sig vi vill det eller inte.
Temat uppmanar forskare till att ifrågasätta disciplinens grundantaganden och överväga vad statsvetenskapens centrala frågor och begrepp – som gemenskaper, samhällen, mänsklig verksamhet, rättvisa, det goda livet och ”miljön” – kan innebära idag och i framtiden. Utöver ekosystem, artmångfald, relationella perspektiv och politisk ekologi kan ”Jord- och atmosfärvärldarnas politik” även omfatta andra typer av världar och existentiella dimensioner. Dessa kan handla om ontologiska och epistemologiska världar inom statsvetenskap, den sociala och politiska polariseringen samt fragmenteringen av vår kunskap, våra sätt att förstå och expertisens roll.
Vi välkomnar förslag på arbetsgrupper där jord- och atmosfärvärldarnas politik granskas och utforskas från olika perspektiv och utgångspunkter. Dessutom välkomnar vi förslag till arbetsgrupper från alla områden inom vår disciplin. Vi välkomnar också förslag som överskrider disciplingränser, forskningsprojekt och universitetsgränser.
För mer information: ptpaivat2025@ulapland.fi
Nyheter
31. Januari 2025
Call for papers till Statsvetsdagarna 2025 har öppnats och är öppen åtminstone till den
28 februari 2025. Information om arbetsgrupper och anmälan finns här!
Evenemang
Senaste
Politiikasta.fi
- Ajatus kiinalaista maailmankuvaa ja tapakulttuuria ilmentävästä yhteiskuntamallista jäsentää Kiinan nykypolitiikkaa. Julkaisu Sosialismia kiinalaisilla mausteilla ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
- Metsäteollisuudella on erinomaiset edellytykset uudistua kestävyyssiirtymän mukaiseen maailmaan. Julkaisu Metsäteollisuuden kestävyyspäivitys – Osa 2: Miten Suomi toteuttaa metsäalan uudistavan metsämission? ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
- Metsistä on tullut päästölähde. Hiilinielujen katoa on auttanut metsäteollisuuden erityisasema. Julkaisu Metsäteollisuuden kestävyyspäivitys – Osa 1: Miksi metsäteollisuudella on ilmastopoliittinen erityisasema? ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
- Sukupuolen monimuotoisuuden hyväksyminen on edellytys nuorten ja aikuisten turvallisuudelle, hyvinvoinnille ja oikeuksien toteutumiselle. Julkaisu Sukupuoli ja kaipuu järjestykseen ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
- Kriisin käsite on levinnyt osaksi erilaisia merkityskamppailuja. Kriisin merkitystä tulisikin tarkastella koko laajuudessaan. Julkaisu Kriiseistä on tullut normaaliajan politiikkaa ilmestyi ensimmäisenä Politiikasta.
Politiikka tidskrift
- Pääkirjoitus 4/24
- Daniel Innerarity on maailman johtavia demokratian ja tietoyhteiskunnan välisen suhteen analyytikkoja. Hän toimii tekoälyn ja demokratiatutkimuksen oppituolin haltijana Euroopan yliopistoinstituutissa sekä poliittisen ja yhteiskuntafilosofian professorina Baskimaan yliopistossa. Hänen englanninkielisiä teoksiaan ovat The Democracy of Knowledge (2015), Democracy in Europe: A Political Philosophy of the EU (2018) ja Politics in the Times of Indignation (2019). Oheinen […]
- Unkari on ollut kansainvälisen politiikan huomion keskipisteessä jo yli vuosikymmenen: syy on yksinkertainen. Hävittyään yhdet vaalit traumaattisesti Viktor Orbánin Fidesz-puolue tullessaan uudelleenvalituksi vuonna 2010 on ollut vallassa yhtäjaksoisesti kohta viisitoista vuotta. Kirjoittaessani tätä Trumpin uudelleenvalinnan jälkeen marraskuussa 2024, on selvää, miksi Unkarin politiikkaan pitäisi perehtyä. Toisaalta on hyvä tietää, mitä tapahtui vuoden 2010 jälkeen, miten […]
- Tillit till andra människor är grundläggande för den sociala sammanhållningen. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter ofta uppvisar lägre nivåer av generaliserat förtroende. Emellertid har den svenskspråkiga befolkningen i Finland framstått som en avvikelse från det förväntade mönstret, där forskning visat att denna grupp uppvisar högre nivåer av generaliserat förtroende jämfört med finskspråkiga. Vidare […]
- On laajasti oletettu, että kun populistinen puolue liittyy koalitiohallitukseen, tapahtuu muutosprosessi, jossa puolueen toiminta sekä retoriikka niin kutsutusti valtavirtaistuu ja maltillistuu. Empiirisiä tutkimuksia, joissa tarkasteltaisiin hallitusvastuun vaikutusta populististen puolueiden puheisiin, on kuitenkin rajallisesti. Lisäksi aikaisempi tutkimus on pääasiassa keskittynyt oikeistopopulisteihin. Tutkimusta ei ole siitä, miten muut puolueet, joita ei yleensä luokitella populistisiksi, voivat käyttää tai […]